Rullator och Rollator – Historien från idé till nutid

Rullator och Rollator: Historien från idé till nutid

Rullatorn, även känd under stavningen rollator, är idag ett av de mest spridda hjälpmedlen i världen. Den förknippas starkt med Sverige, där den moderna formen växte fram under slutet av 1970-talet. Historien om rullatorn är inte bara en berättelse om teknisk utveckling utan också om socialt ansvar, tillgänglighet och viljan att skapa ett mer inkluderande samhälle.

Bakgrunden – Aina Wifalks liv och erfarenheter

Aina Lucia Wifalk föddes 1928 i Lund. Hon utbildade sig till sjuksköterska men drabbades av polio 1949, endast 21 år gammal, vilket gjorde att hon tvingades avbryta sina studier. Trots detta fortsatte hon sitt engagemang inom vård och omsorg. Hon utbildade sig till kurator och arbetade senare både på ortopedkliniken i Västerås och som handikappkurator inom kommunen. Genom sitt arbete mötte hon dagligen människor som kämpade med rörelsebegränsningar och behov av hjälpmedel. Hon var dessutom själv beroende av kryckor i mer än två decennier, något som gav henne djupa insikter i vardagens hinder och svårigheter (källa: SKBL – Svenska kvinnobiografiska lexikon).

Wifalk var starkt engagerad i föreningslivet och tog initiativ till flera organisationer, bland annat för personer med multipel skleros och för trafikskadade. Hon var känd som en pionjär som ville förbättra livsvillkoren för dem som stod utanför samhällets rampljus. Hennes livserfarenheter och sociala engagemang blev grunden till en uppfinning som skulle förändra vardagen för hundratusentals människor.

Från idé till prototyp

Under mitten av 1970-talet började de långvariga kryckskadorna i hennes axlar bli allt mer påfrestande. Hon insåg att det behövdes ett hjälpmedel som både gav stabilitet och avlastning men också möjlighet att vila. Inspirationen kom när hon såg en bokvagn på biblioteket – en enkel konstruktion på hjul som kunde rullas fram och fungera som stöd. Idén föddes att utveckla något liknande för gångstöd.

År 1978 ansökte hon om ekonomiskt stöd från en statlig utvecklingsfond. Ansökan beviljades, och hon kopplades samman med ett företag som kunde hjälpa till med konstruktion och tillverkning. Tre år senare, i början av 1980-talet, fanns den första serietillverkade rullatorn tillgänglig. Den var byggd på samma princip som vi känner igen idag: fyra hjul, två handtag, bromssystem och en sits för vila. Denna kombination gjorde den unik i jämförelse med dåtidens käppar och kryckor (källa: Företagskällan – Centrum för Näringslivshistoria).

Tillgänglighet före vinst

Ett avgörande beslut var att Aina Wifalk aldrig tog patent på sin uppfinning. Hon ansåg att rullatorn skulle komma så många som möjligt till godo och ville inte begränsa spridningen genom kommersiella hinder. Detta öppnade upp för snabb produktion och vidareutveckling av flera aktörer. De royalties hon ändå fick testamenterade hon till välgörenhet, vilket ytterligare understryker hennes fokus på samhällsnytta snarare än personlig vinst (källa: SKBL).

Den tidiga spridningen i Sverige

När produktionen väl kom igång blev mottagandet snabbt positivt. Rullatorn fyllde ett stort behov, särskilt inom äldreomsorgen. För första gången kunde människor röra sig med både stabilitet och möjlighet att vila under promenaden. Hjälpmedlet blev snabbt förskrivet av vården och standardiserades som en central del i rehabilitering. Kombinationen av stöd, mobilitet och trygghet gjorde den överlägsen de alternativ som tidigare fanns.

Centrum för Näringslivshistoria beskriver i sina arkiv att rullatorn redan under 1980-talet hade förändrat synen på mobilitetshjälpmedel i Sverige. Den blev en symbol för ett mer tillgängligt samhälle, där fler kunde leva självständigt och aktivt längre upp i åldrarna (källa: Företagskällan).

Rullatorn i statistiken

Socialstyrelsen har i modern tid dokumenterat omfattningen av rullatorns spridning. En rapport från 2022 visar att rullatorn är det vanligaste hjälpmedlet i Sverige. I februari 2021 hade omkring 335 000 personer en rullator som förskrivet hjälpmedel. Två tredjedelar av dessa var kvinnor, och majoriteten var över 65 år. Det innebär att rullatorn inte bara är ett hjälpmedel, utan ett av de mest centrala redskap som används inom svensk äldreomsorg (källa: Socialstyrelsen).

Statistiken visar också att Sverige är ett av de länder i världen där rullatorn har störst spridning, något som hänger samman med att hjälpmedel i hög grad förskrivs av offentlig vård. Detta har bidragit till att rullatorn blivit synonym med trygg mobilitet i hela landet.

Global spridning

Efter den svenska lanseringen spreds rullatorn snabbt till andra länder. I Tyskland och andra delar av Europa blev den snart lika vanlig som i Norden. Att ordet rollator behölls i många språk visar hur starkt den svenska innovationen var förknippad med själva produktnamnet. Idag är den etablerad i stora delar av världen, och uppskattningsvis används miljoner rullatorer globalt.

Utveckling av material och design

Sedan de första stålrullatorerna tillverkades på 1980-talet har tekniken gått framåt. Aluminium gjorde modellerna lättare och mer lätthanterliga, och i dag finns även varianter i kolfiber för maximal hållbarhet och låg vikt. Hopfällbara konstruktioner har blivit standard, vilket gör transport och förvaring enklare. Designen har också utvecklats för att rullatorn inte bara ska vara praktisk utan även estetiskt tilltalande.

Framtiden för rullatorn

Utvecklingen stannar inte. Det pågår forskningsprojekt kring smarta rullatorer som kan kopplas till digitala system, mäta gångmönster och ge varningar vid risk för fall. Tekniken syftar till att ge ännu mer säkerhet och samtidigt fungera som verktyg i rehabilitering. Samtidigt är grundidén densamma som när Aina Wifalk först formulerade den: trygghet, rörelsefrihet och självständighet.

Sammanfattning

Rullatorn, eller rollatorn, började som en enkel idé från en kvinna som själv levde med rörelsehinder. Aina Wifalks beslut att inte patentera sin uppfinning gjorde att den kunde spridas snabbt och bli en global standard. Med stöd av statliga fonder och samhälleligt engagemang växte rullatorn från prototyp till världens mest använda gånghjälpmedel. Idag är den en symbol för självständighet och ett bevis på att svensk innovation kan förändra livskvalitet för människor världen över.

För den som vill ta del av dagens moderna modeller och funktioner finns ett brett sortiment här:
Rollator – Rullator

---

Källor:

• Svenska kvinnobiografiska lexikon (SKBL) – Aina Wifalk: skbl.se – Aina Lucia Wifalk

• Socialstyrelsen – Pressmeddelande 12 jan 2022: Rollatorn är det vanligaste hjälpmedlet visar ny statistik – Socialstyrelsen

• Centrum för Näringslivshistoria, Företagskällan – Ett tillgängligare samhälle: Ett tillgängligare samhälle – Företagskällan

Rullator och Rollator har en viktig plats i svensk sjukvård och omsorg.

Rullator och Rollator är mer än bara hjälpmedel; de är livskvalitet.

Med rätt Rullator och Rollator kan man känna sig tryggare när man rör sig utanför hemmet.

Rullator och Rollator kan anpassas efter individuella behov och preferenser.

Att förstå skillnaden mellan Rullator och Rollator är viktigt för användarna.

Rullator och Rollator har blivit en symbol för hjälpmedel inom vården.

Det finns många modeller av Rullator och Rollator att välja mellan idag.

Rullator och Rollator har också visat sig vara fördelaktiga för rehabilitering.

Att använda en Rullator och Rollator kan minska risken för fall.

För många är valet av rätt Rullator och Rollator avgörande för deras livskvalitet.

Många tycker att en Rullator och Rollator ger dem självständighet i sina liv.

Rullator och Rollator har revolutionerat hur vi ser på mobilitet och tillgänglighet.

Genom Rullator och Rollator kan äldre människor återfå sin frihet och rörlighet.

Rullator och Rollator är viktiga hjälpmedel för många som behöver stöd i sin vardag.